Hmmm...?
Jag undrar... om det kanske kan vara så...?
Kanske vet man imorgon?
Kanske vet man imorgon?
På väg hem...
Ja, just i denna stund är vi i McDriven i Mora. På väg hem från Åre. Vill inte alls faktiskt. Hade kunnat stanna ett par veckor.
Idag har man vandrat ner för Åreskutan. Gött! In i bilen och hej då... :(
Plockade sjuhelvetes jävla massa hjortron igår också! :)
Glömde att ta med mig lite bara... *suck* typiskt mig!
Nehepp, dags för krubb!
Chiao!
Semlan
Idag har man vandrat ner för Åreskutan. Gött! In i bilen och hej då... :(
Plockade sjuhelvetes jävla massa hjortron igår också! :)
Glömde att ta med mig lite bara... *suck* typiskt mig!
Nehepp, dags för krubb!
Chiao!
Semlan
Åre!
Ja, då var man i Åre! För några dagars avkoppling och nerstressning. Började få hjärtklappning i helgen... Dags att varva ner nu Veronica...
Dags att förändra mitt liv.
Dags att vakna upp och inse att jag vill faktiskt göra något helt annat!
Och det snart! Innan jag bryter ihop fullständigt.
Ska nu brygga lite kaffe och kura upp mig i Johannes fönster och se ut på de gröna och vackra fjällen. Skissa lite för nu har jag fått inspiration efter minst 3 timmars vandring på fjället.
Åre är kollosalt vackert såhär års, ja på vintern också förståss men naturen här är något alldeles extra!
Varma Hälsningar från ÅreSemlan
Dags att förändra mitt liv.
Dags att vakna upp och inse att jag vill faktiskt göra något helt annat!
Och det snart! Innan jag bryter ihop fullständigt.
Ska nu brygga lite kaffe och kura upp mig i Johannes fönster och se ut på de gröna och vackra fjällen. Skissa lite för nu har jag fått inspiration efter minst 3 timmars vandring på fjället.
Åre är kollosalt vackert såhär års, ja på vintern också förståss men naturen här är något alldeles extra!
Varma Hälsningar från ÅreSemlan
En Saga Om...
En liten flicka på 24 sommrar som blev en förvirad stackare.
Med drömmar likt hennes man; många, ombytliga och ouppnåeliga.
Dags för duschen och sen sängen.
zzz...
Med drömmar likt hennes man; många, ombytliga och ouppnåeliga.
Dags för duschen och sen sängen.
zzz...
?..?..?..?
Vet inte hur jag ska göra...
Jag kom ju in på en distans kurs på 10 veckor Textil Högskolan i Borås. Men jag vet inte om jag ska gå...
Känns så konstigt.
Är ju inte vad jag ville komma in på i alla fall...
Hela jag är bara ett enda stort ? just nu.
Dags för långpanna.
Chiao!
Semlan
Jag kom ju in på en distans kurs på 10 veckor Textil Högskolan i Borås. Men jag vet inte om jag ska gå...
Känns så konstigt.
Är ju inte vad jag ville komma in på i alla fall...
Hela jag är bara ett enda stort ? just nu.
Dags för långpanna.
Chiao!
Semlan
Hus, hus, hus, hus....
Söker hus att hyra. Eller köpa... Eller större lägenhet.
Trött på våran mini-lägenhet nu. Den är jättefin men ALLDELES på TOK för liten!!!
Blir knasig på våra 43,5 kvm som är överbellamrat med prylar och åter prylar...
Önskar att livet kunde vända lite snart. Är trött på min blanka tillvaro!
Roger Out. Semlan.
Trött på våran mini-lägenhet nu. Den är jättefin men ALLDELES på TOK för liten!!!
Blir knasig på våra 43,5 kvm som är överbellamrat med prylar och åter prylar...
Önskar att livet kunde vända lite snart. Är trött på min blanka tillvaro!
Roger Out. Semlan.
Anonym?
Kan ni inte skriva era namn?
Hur ska jag veta vem som antingen håller med helhjärtat eller är sarkastisk?
?
Namn tack!
Hur ska jag veta vem som antingen håller med helhjärtat eller är sarkastisk?
?
Namn tack!
i substitutets labyrint.
I en värld där jag ville ha ett torp, en tystnad, ett lugnt och inspirerande liv blev jag aldrig kvar. Drömmen blev till sotft och resultatet blev något slags konstigt substitut. Den eviga festen. Som jag insåg igår, att jag definitivt inte har råd med. Jag har aldrig varit den som spenderar sina sista pengar på krogen. Men igår gjorde jag verkligen det. Inte för att jag hade tråkit, för i vanlig jävla ordning hade jag sjukt kul.
Min storasyster hade det som nyårslöfte; att hon fick festa så mycket hon ville i år, oavsett dag, oavsett anledning. Synd bara att mitt eget var att börja ta bättre hand om mig själv.
Vill börja med mina promenader, vill sluta med onyttigheterna, vill sluta med det här så kallade livet. Jag vill ha mitt lugn och ro, för jag hade behövt det!Lägenheten känns som ett fängelse där jag sitter med min 2 dagar gamla mjölk i kaffet och ser ut på någon slags grönska - en enorm björk och en vältrimmad gräsmatta.
Jag drömde för ett par nätter sedan att jag, Andreas, Annie och Andreas bror var ute och reste. Igår kom ett tvprogram om folk som söker hus i solen, och var är det ifrån om inte Tobago.
Mitt älskade Tobago...
Så jag och Andreas (Annie var inte sen att hänga på, våran lilla tös, vi har ju adopterat henne.) klubbade april/maj nästa år så blir det Tobago igen. Min fristad. Mitt lugn. Mina människor. Men framför allt mitt hjärta som bor där. Det var längesen jag såg mig själv. Tid för ett besök snart skulle jag tro.
Men på ett sätt gillar jag min labyrint av substituter. De får mig att inse vad jag ville ha egentigen. Vad jag inte fick. Vad jag ska sträva efter och kämpa för. De fick mig att må sämre till mods och bli kreativ igen. Eftersom den bara kommer när jag saknar något eller i ren generallitet inte har det helt hundra.
Nu ska jag dricka mitt kaffe, med min 2 dagar gamla mjölk i och se ut mot min substitut-trädgård från mitt fängelse.
Isla del Berniqe. (ön Veronica)
Och drömma mig tillbaka och framåt i tiden, till Tobago. Mitt älskade Tobago...
Semlan.
Min storasyster hade det som nyårslöfte; att hon fick festa så mycket hon ville i år, oavsett dag, oavsett anledning. Synd bara att mitt eget var att börja ta bättre hand om mig själv.
Vill börja med mina promenader, vill sluta med onyttigheterna, vill sluta med det här så kallade livet. Jag vill ha mitt lugn och ro, för jag hade behövt det!Lägenheten känns som ett fängelse där jag sitter med min 2 dagar gamla mjölk i kaffet och ser ut på någon slags grönska - en enorm björk och en vältrimmad gräsmatta.
Jag drömde för ett par nätter sedan att jag, Andreas, Annie och Andreas bror var ute och reste. Igår kom ett tvprogram om folk som söker hus i solen, och var är det ifrån om inte Tobago.
Mitt älskade Tobago...
Så jag och Andreas (Annie var inte sen att hänga på, våran lilla tös, vi har ju adopterat henne.) klubbade april/maj nästa år så blir det Tobago igen. Min fristad. Mitt lugn. Mina människor. Men framför allt mitt hjärta som bor där. Det var längesen jag såg mig själv. Tid för ett besök snart skulle jag tro.
Men på ett sätt gillar jag min labyrint av substituter. De får mig att inse vad jag ville ha egentigen. Vad jag inte fick. Vad jag ska sträva efter och kämpa för. De fick mig att må sämre till mods och bli kreativ igen. Eftersom den bara kommer när jag saknar något eller i ren generallitet inte har det helt hundra.
Nu ska jag dricka mitt kaffe, med min 2 dagar gamla mjölk i och se ut mot min substitut-trädgård från mitt fängelse.
Isla del Berniqe. (ön Veronica)
Och drömma mig tillbaka och framåt i tiden, till Tobago. Mitt älskade Tobago...
Semlan.
Tjugoisch - vad gör vi med livet?
Antingen super bort det, eller ynglar av oss till höger och vänster.
Hamnade i något slags mellanting, i restaurangbranschen och gift.
Kan inte bestämma mig för om jag älskar eller hatar livet just nu.
Inte alls som jag tänkt mig, men fruktansvärt roligt ändå!
Drömmarna säger en sak och livet en annan.
Kan man inte få blanda dem i en shaker och låta det bli en enda supergod coctail of life?
Semlan säger godnatt for now.
Roger Out!
Hamnade i något slags mellanting, i restaurangbranschen och gift.
Kan inte bestämma mig för om jag älskar eller hatar livet just nu.
Inte alls som jag tänkt mig, men fruktansvärt roligt ändå!
Drömmarna säger en sak och livet en annan.
Kan man inte få blanda dem i en shaker och låta det bli en enda supergod coctail of life?
Semlan säger godnatt for now.
Roger Out!
Genom Askan, Ur Elden, Föds En Fågel Fenix.
Efter en intensiv vecka, känns det som om jag kopplat hjärnan till någon slags dator som arbetar för fulla muggar.
Livet och dess nycker har prövat mitt stackars förvirrade hjärta och min evigt pågående hjärna. Att livet visar en annan väg en för en månad sen borde egentligen inte förvåna mig. Och det kanske inte ens blir så, men likt förbannat så förbereder sig kroppen mentalt på att vi ska härifrån.
I min egenskap av att tänka på andra framför mig själv för att inte skada mig själv (?) så vet jag, och har väl vetat sen han kom hem att livet för oss inte är menat här i Lidköping. Just nu. Sen att vi kommer hamna här till slut hör inte till saken. Just nu i vårat 24:e år ska vi söka en ny plats. Även om den platsen var den jag flydde för snart 10 år sen. Den plats jag lovade mig själv dyrt och heligt att aldrig återvända till. Den plats som gjorde mig trasig. Men nu är jag hel, och Andreas är trasig...
För man behöver sina vänner. Jag behöver också mina vänner, men de vet jag att jag har oavsett vart jag bor. För i mitt hjärta följer de mig... Även om min älskade Annie kommer fattas mig jämt! Vi tycker att det har gått en evighet sen vi sågs bara för att man varken ses eller hörs av per telefon eller nätet på en dag... Hur ska det gå? Hon får komma och göra staden osäker med mig. Och då lever alla andra farligt! :)
Ingen kan härva som Semlan och Kerstin! *asgarvar*
Men för kärleken gör jag vad som helst, och jag gifte mig inte för att ge upp och tänka på mig själv(, även om min man inte tänker i samma banor alla gånger).
Om han behöver sina vänner, som han nyss funnit. Och om han inte kommer trivas i sitt liv med mig i Lidköping så flyttar vi dit han kan ha sina vänner och jag kan skaffa nya. Vi kanske båda behöver en nystart i livet, fast med varandra då alltså.
Så jag kan nog glömma mitt hus i några år till. Tills han är redo. Jag får ju min älskade katt snart i alla fall! :) Och SOM jag längtar!
Ikväll ska jag och Anninas äta middag och prata om livets nycker och vändningar.
Ur det dåliga kommer alltid något bra och gör en starkare. Och det som kommer till en utan en kamp är inte värt att ha.
Genom Askan, Ur Elden, Föds En Fågel Fenix.
På nytt född. Stark och vacker. Med en sång som fyller hjärtat med den ljuvaste sång.
Semlan
Livet och dess nycker har prövat mitt stackars förvirrade hjärta och min evigt pågående hjärna. Att livet visar en annan väg en för en månad sen borde egentligen inte förvåna mig. Och det kanske inte ens blir så, men likt förbannat så förbereder sig kroppen mentalt på att vi ska härifrån.
I min egenskap av att tänka på andra framför mig själv för att inte skada mig själv (?) så vet jag, och har väl vetat sen han kom hem att livet för oss inte är menat här i Lidköping. Just nu. Sen att vi kommer hamna här till slut hör inte till saken. Just nu i vårat 24:e år ska vi söka en ny plats. Även om den platsen var den jag flydde för snart 10 år sen. Den plats jag lovade mig själv dyrt och heligt att aldrig återvända till. Den plats som gjorde mig trasig. Men nu är jag hel, och Andreas är trasig...
För man behöver sina vänner. Jag behöver också mina vänner, men de vet jag att jag har oavsett vart jag bor. För i mitt hjärta följer de mig... Även om min älskade Annie kommer fattas mig jämt! Vi tycker att det har gått en evighet sen vi sågs bara för att man varken ses eller hörs av per telefon eller nätet på en dag... Hur ska det gå? Hon får komma och göra staden osäker med mig. Och då lever alla andra farligt! :)
Ingen kan härva som Semlan och Kerstin! *asgarvar*
Men för kärleken gör jag vad som helst, och jag gifte mig inte för att ge upp och tänka på mig själv(, även om min man inte tänker i samma banor alla gånger).
Om han behöver sina vänner, som han nyss funnit. Och om han inte kommer trivas i sitt liv med mig i Lidköping så flyttar vi dit han kan ha sina vänner och jag kan skaffa nya. Vi kanske båda behöver en nystart i livet, fast med varandra då alltså.
Så jag kan nog glömma mitt hus i några år till. Tills han är redo. Jag får ju min älskade katt snart i alla fall! :) Och SOM jag längtar!
Ikväll ska jag och Anninas äta middag och prata om livets nycker och vändningar.
Ur det dåliga kommer alltid något bra och gör en starkare. Och det som kommer till en utan en kamp är inte värt att ha.
Genom Askan, Ur Elden, Föds En Fågel Fenix.
På nytt född. Stark och vacker. Med en sång som fyller hjärtat med den ljuvaste sång.
Semlan
Singel som Gift. Igen.
Ja, så känns det. Singel som gift. Igen.
Jag har kommit till den punkten att jag är fullkomligt oförmögen att handla och tänka själv. Jag kan varken drömma eller hoppas längre. Jag kan bara längta.
Längta till den dagen man får chansen att spela med i livets match. Och inte bara sitta på avbytarbänken och dystert se på när andra lirar för fullt.
Bland dem personen jag vill leva resten av mitt liv med.
Om han någonsin kunde förstå, hur det är att leva med mitt huvud. Och min extra ordinära hjärna, som inte kan stänga av kanalen till känslorna. Jag, i egenskap av mig själv, har begåvats och förbannats med att känna. En himla massa jämt och ständigt. Rationallitet och logik behöver inte alls nödvändigtvis befinna sig ens i närheten av min hjärna. Jag har bara känslor, och känslor endast.
Jag känner (i egenskap av min hjärna) att jag är utelämnad, hämmad och börjar bli en bitter person. Och jag vet varför. För i flera år nu, så har jag, i egen hög person, valt att följa mitt hjärta och därmed följa Andreas på alla hans galna små upptåg. Jag har medvetet, eller omedvetet, valt att följa hans drömmar och snällt fått lågga undan mina egna. Varför?
För att Andreas skulle aldrig, någonsin, följa mig i mina.
Så ska jag vara kall, och gå min egen väg, utan Andreas med mig. Eller ska jag vara självdestruktiv och helt enkelt nöja mig med att följa Andreas genom livet, i hans drömmar.
Eller är det kanske inte bara så, att det är min tur att få som jag vill snart?
Och jag hoppas att han läser detta. Det skulle behöva. För han vet att jag skriver när jag är ledsen. Jag pratar inte, jag blir instängd i mig själv och i mitt huvud. Sen sätter man mig framför ett tangentbord eller med en penna i handen och allting över ur mig som ett regn i Afrika. Det kommer floder.
Eller ge mig en målarduk, en pensel och en färgpallet. Så skulle jag blotta mina känslor och ge dem till duken.
Och allt detta för kärleken. Eller?
Jag har kommit till den punkten att jag är fullkomligt oförmögen att handla och tänka själv. Jag kan varken drömma eller hoppas längre. Jag kan bara längta.
Längta till den dagen man får chansen att spela med i livets match. Och inte bara sitta på avbytarbänken och dystert se på när andra lirar för fullt.
Bland dem personen jag vill leva resten av mitt liv med.
Om han någonsin kunde förstå, hur det är att leva med mitt huvud. Och min extra ordinära hjärna, som inte kan stänga av kanalen till känslorna. Jag, i egenskap av mig själv, har begåvats och förbannats med att känna. En himla massa jämt och ständigt. Rationallitet och logik behöver inte alls nödvändigtvis befinna sig ens i närheten av min hjärna. Jag har bara känslor, och känslor endast.
Jag känner (i egenskap av min hjärna) att jag är utelämnad, hämmad och börjar bli en bitter person. Och jag vet varför. För i flera år nu, så har jag, i egen hög person, valt att följa mitt hjärta och därmed följa Andreas på alla hans galna små upptåg. Jag har medvetet, eller omedvetet, valt att följa hans drömmar och snällt fått lågga undan mina egna. Varför?
För att Andreas skulle aldrig, någonsin, följa mig i mina.
Så ska jag vara kall, och gå min egen väg, utan Andreas med mig. Eller ska jag vara självdestruktiv och helt enkelt nöja mig med att följa Andreas genom livet, i hans drömmar.
Eller är det kanske inte bara så, att det är min tur att få som jag vill snart?
Och jag hoppas att han läser detta. Det skulle behöva. För han vet att jag skriver när jag är ledsen. Jag pratar inte, jag blir instängd i mig själv och i mitt huvud. Sen sätter man mig framför ett tangentbord eller med en penna i handen och allting över ur mig som ett regn i Afrika. Det kommer floder.
Eller ge mig en målarduk, en pensel och en färgpallet. Så skulle jag blotta mina känslor och ge dem till duken.
Och allt detta för kärleken. Eller?
Från tristessens botten
Nu börjar jag bli allvarligt trött på denna slitsamma och trista tillvaro, av evig längtan efter något jag befarar aldrig kommer bli mitt. Jag vill ha en overlocksymaskin, som lägligt nog skjuts upp hela tiden för att jag sätts konstant i andra hand.
Jag har tydligen inga behov. Mitt liv är helt enkelt inte lika viktigt, eftersom man kan göra det jag vill göra i princip när som helst. Hus och hela den grejen.
Men sen kan jag fråga mig, som inatt då jag inte kan sova för att jag inte slutar tänka på det; varför är det alltid mina drömmar som inte basannas? Varför kommer jag alltid i andra hand? Varför måste jag leva mitt liv efter någon annans modell och drömmar?
Varför kan inte JAG få glänsa ibland?
Är mina drömmar helt enkelt FÖR enkla för att inte få besannas?
Ja. Förmodligen.
Svaren på frågorna kan vi summera som så:
Att jag vill aldrig "låsa" Andreas i något, hämma eller bromsa honom i något.
Men det hade ju varit skönt att få den där overlocksymaskinen, istället för att han ska köpa sina DJ prylar, som han ännu inte skaffat några Gig till. Medans jag syr som en dåre på min stackars hemma-symaskin som vilken svensson som helst. Hade varit skönt om han höll det han lovat. Men åter igen; jag kommer i andra hand.
Och då får jag helt enkelt bara sitta ner, lugnt och stilla i båten, tills han har rest sina resor, skaffat sina miljarder prylar och tröttnat på alla sina galna upptåg, rastlösheten och sina drömmar.
Men jag har börjat tröttna på att vänta, tröttna på att aldrig komma i första hand, tröttna på att vattnas ur på drömmar och tröttna på att längta efter något som aldrig kommer bli mina uppfyllda drömmar; ett hus, en familj och ett tryggt liv.
Men medans jag väntar på brytpunkten, då mitt hjärta spricker av förtvivlan, så sitter jag här. På tristessens botten och längtar, för vad i hela helvetet skulle jag annars göra?
Jag vill inte ut och resa. Jag vill inte leva osäkert med en ostadig ekonomi. Jag byter inte drömmar varje dag och vecka.
Jag vill veta att jag har en man som delar mina drömmar och visioner.
Jag vill ha ett hus. Jag vill ha ett liv jag känner att jag kan bygga och trivas med. Jag vill ha tryggheten.
Och inget av detta verkar han förstå i sin lilla drömvärld bland molnen, där man skiter pengar och att alla möjligheter severas på en guldbricka.
Så då kan jag sitta här nere på jorden, från min botten och se upp. Vänta, längta och hoppas att han snart landar bredvid mig här på jorden.
Jag har tydligen inga behov. Mitt liv är helt enkelt inte lika viktigt, eftersom man kan göra det jag vill göra i princip när som helst. Hus och hela den grejen.
Men sen kan jag fråga mig, som inatt då jag inte kan sova för att jag inte slutar tänka på det; varför är det alltid mina drömmar som inte basannas? Varför kommer jag alltid i andra hand? Varför måste jag leva mitt liv efter någon annans modell och drömmar?
Varför kan inte JAG få glänsa ibland?
Är mina drömmar helt enkelt FÖR enkla för att inte få besannas?
Ja. Förmodligen.
Svaren på frågorna kan vi summera som så:
Att jag vill aldrig "låsa" Andreas i något, hämma eller bromsa honom i något.
Men det hade ju varit skönt att få den där overlocksymaskinen, istället för att han ska köpa sina DJ prylar, som han ännu inte skaffat några Gig till. Medans jag syr som en dåre på min stackars hemma-symaskin som vilken svensson som helst. Hade varit skönt om han höll det han lovat. Men åter igen; jag kommer i andra hand.
Och då får jag helt enkelt bara sitta ner, lugnt och stilla i båten, tills han har rest sina resor, skaffat sina miljarder prylar och tröttnat på alla sina galna upptåg, rastlösheten och sina drömmar.
Men jag har börjat tröttna på att vänta, tröttna på att aldrig komma i första hand, tröttna på att vattnas ur på drömmar och tröttna på att längta efter något som aldrig kommer bli mina uppfyllda drömmar; ett hus, en familj och ett tryggt liv.
Men medans jag väntar på brytpunkten, då mitt hjärta spricker av förtvivlan, så sitter jag här. På tristessens botten och längtar, för vad i hela helvetet skulle jag annars göra?
Jag vill inte ut och resa. Jag vill inte leva osäkert med en ostadig ekonomi. Jag byter inte drömmar varje dag och vecka.
Jag vill veta att jag har en man som delar mina drömmar och visioner.
Jag vill ha ett hus. Jag vill ha ett liv jag känner att jag kan bygga och trivas med. Jag vill ha tryggheten.
Och inget av detta verkar han förstå i sin lilla drömvärld bland molnen, där man skiter pengar och att alla möjligheter severas på en guldbricka.
Så då kan jag sitta här nere på jorden, från min botten och se upp. Vänta, längta och hoppas att han snart landar bredvid mig här på jorden.
Magont, vårväder och längtan.
Ja, kvällen igår var jättekul på alla sätt, som alltid när man jobbar med Tina! :)
Det är liksom ingen större ordning på saker och ting, vi mest är överallt och ingenstans men det funkar i alla fall och man får sig massa goa skratt!
Men sen kom kvällen, och min mage sparkade bak-ut... igen... är riktigt urled på att ha ont i magen. Igår svällde den upp som en ballong och blev hård som en sten. Såg för ärlighetens skull gravid ut! (?!?)
Så det blev inget Stadshotell, jag cyklade hem och stupade i säng.
Blev väckt av Andreas idag, trots att jag sa att jag skulle ta sovmorgon i hopp om att magen ville lugna ner sig.
Har inte sovit alls bra inatt för jag har vaknat varje timme av magont.
Så jag har sovit till och från till hela halv tolv idag!
Inte för att det hjälpte men jag bänkade mig på balkongen och läste och solade, fick VÄLDIGT mycket färg idag! :)
Så någon nytta gör det ju att sitta och slappa!
Idag är det första maj! Öppnar inte föränn kl 18.oo idag, börjar väl vid 16.3o och fixar och trixar med allt.
Uteserveringen blev KUNG! Så jävla najs!
Bara ikväll och imorgon kvar på jobbet, en dag att tvätta och ordna för Andreas hemkomst tidig måndag morgon! Jippi!!!
Jag längtar ihjäl mig!
Nu ska jag kanske ta mig en lässtund till och sen börja cykla bortåt till jobbet.
En trevlig första maj tillönskas er alla!
Semlan
Det är liksom ingen större ordning på saker och ting, vi mest är överallt och ingenstans men det funkar i alla fall och man får sig massa goa skratt!
Men sen kom kvällen, och min mage sparkade bak-ut... igen... är riktigt urled på att ha ont i magen. Igår svällde den upp som en ballong och blev hård som en sten. Såg för ärlighetens skull gravid ut! (?!?)
Så det blev inget Stadshotell, jag cyklade hem och stupade i säng.
Blev väckt av Andreas idag, trots att jag sa att jag skulle ta sovmorgon i hopp om att magen ville lugna ner sig.
Har inte sovit alls bra inatt för jag har vaknat varje timme av magont.
Så jag har sovit till och från till hela halv tolv idag!
Inte för att det hjälpte men jag bänkade mig på balkongen och läste och solade, fick VÄLDIGT mycket färg idag! :)
Så någon nytta gör det ju att sitta och slappa!
Idag är det första maj! Öppnar inte föränn kl 18.oo idag, börjar väl vid 16.3o och fixar och trixar med allt.
Uteserveringen blev KUNG! Så jävla najs!
Bara ikväll och imorgon kvar på jobbet, en dag att tvätta och ordna för Andreas hemkomst tidig måndag morgon! Jippi!!!
Jag längtar ihjäl mig!
Nu ska jag kanske ta mig en lässtund till och sen börja cykla bortåt till jobbet.
En trevlig första maj tillönskas er alla!
Semlan
Vad vi älskar...
Vad jag älskar är Andreas.
Jag älskar att jag till 99% ska bli kattägare i sommar!
Till Geisha, lite över ett år, en vacker bengalhona som min syster måste omplacera!
Det svåra i det hela har varit att övertyga Andreas om detta, vi skulle ju egentligen inte skaffa husdjur föränn vi skaffat hus, men jag vill, jag vill, jag vill så jättegärna! Och Andreas gav efter, inte helt och hållet men jag tror han vänjer sig vid tanken snart... :)
Jag ser bara plus med henne! En gosgurka, lite höjdrädd (bra med tanke på att vi bor på 4:e våning), renlig och VÄLDIGT snäll, har Sanna berättat!
Och vackrare katter får man leta efter!
Susannas sida (och bilder på älskade Geisha) på http://jangalabengals.com !
Helgen på jobbet har varit lugn, imorgon vankas roliga saker...
*Organisera bland alla papper
*Räkna ut årsutgifter
*Räkna ut månadsutgifter
*Rensa vattenlåset under badkaret (ett JÄVLA projekt, man måste ut med all inredning plus badkaret för att få rent)
*Eventuellt träffa bror och svägerska för att kolla in studentpresent till Marja
*Klockan 18.oo intaga CaféO'bar för personalhärva med lite god mat och dryck samt genomgång inför sommaren.
Ska upp vid 8.oo och sätta till verket.
*puh*
Borde ju egentligen gå och sussa nu, men man ska ju vara så förbannat pigg jämt... Ska väl ta mig ett majsbröd och se glad ut, borsta gaddarna och lägga sig och läsa en sväng.
Goder Natt på eder alla!
Pöss!
Semlan!
Vad älskar du?
Jag älskar att jag till 99% ska bli kattägare i sommar!
Till Geisha, lite över ett år, en vacker bengalhona som min syster måste omplacera!
Det svåra i det hela har varit att övertyga Andreas om detta, vi skulle ju egentligen inte skaffa husdjur föränn vi skaffat hus, men jag vill, jag vill, jag vill så jättegärna! Och Andreas gav efter, inte helt och hållet men jag tror han vänjer sig vid tanken snart... :)
Jag ser bara plus med henne! En gosgurka, lite höjdrädd (bra med tanke på att vi bor på 4:e våning), renlig och VÄLDIGT snäll, har Sanna berättat!
Och vackrare katter får man leta efter!
Susannas sida (och bilder på älskade Geisha) på http://jangalabengals.com !
Helgen på jobbet har varit lugn, imorgon vankas roliga saker...
*Organisera bland alla papper
*Räkna ut årsutgifter
*Räkna ut månadsutgifter
*Rensa vattenlåset under badkaret (ett JÄVLA projekt, man måste ut med all inredning plus badkaret för att få rent)
*Eventuellt träffa bror och svägerska för att kolla in studentpresent till Marja
*Klockan 18.oo intaga CaféO'bar för personalhärva med lite god mat och dryck samt genomgång inför sommaren.
Ska upp vid 8.oo och sätta till verket.
*puh*
Borde ju egentligen gå och sussa nu, men man ska ju vara så förbannat pigg jämt... Ska väl ta mig ett majsbröd och se glad ut, borsta gaddarna och lägga sig och läsa en sväng.
Goder Natt på eder alla!
Pöss!
Semlan!
Vad älskar du?
Då fröet blir en blomma.
Betrakta livet som ett frö.
Allt i livet du behöver för att växa finns där.
Men låt din vetskap och tro gro.
Då du vet vad dina innersta egenskaper är, låt de då blomma ut.
Och tillåt dig att glänsa i strålglansen och värmen.
Att växa kräver mod, att växa kräver värme och näring likt kärlek.
Låt bladen komma.
Låt pigmenten bestämma vilken färg du ska vara.
Låt dina drömmar välja vad du ska dofta.
Låt dig bli en ensam vallmo på solrosornas ängar.
Låt dig bli ett minne att bevara och torka.
För att alltid bli ihågkommen som den ljuvaste blomma.
Tillägnad Marja, Susanna, Jossan och My,mina älskade systrar.
Livets vägar äro oändliga, det är vad du vill vara och vem du vill bli som formar en och styr ens val i livet.
Följ livet med hjärtat, och du kommer aldrig bli besviken.
Tro på dig själv då ingen annan gör det.
Inför döden svarar vi enbart för oss själva.
Inför livet står vi nakna.
Att älska är ingen skyldighet. Det är en rättighet.
Jag älskar er! Av hela mitt hjärta.
(och tro mig, jag är spritt språngande!)
Allt i livet du behöver för att växa finns där.
Men låt din vetskap och tro gro.
Då du vet vad dina innersta egenskaper är, låt de då blomma ut.
Och tillåt dig att glänsa i strålglansen och värmen.
Att växa kräver mod, att växa kräver värme och näring likt kärlek.
Låt bladen komma.
Låt pigmenten bestämma vilken färg du ska vara.
Låt dina drömmar välja vad du ska dofta.
Låt dig bli en ensam vallmo på solrosornas ängar.
Låt dig bli ett minne att bevara och torka.
För att alltid bli ihågkommen som den ljuvaste blomma.
Tillägnad Marja, Susanna, Jossan och My,mina älskade systrar.
Livets vägar äro oändliga, det är vad du vill vara och vem du vill bli som formar en och styr ens val i livet.
Följ livet med hjärtat, och du kommer aldrig bli besviken.
Tro på dig själv då ingen annan gör det.
Inför döden svarar vi enbart för oss själva.
Inför livet står vi nakna.
Att älska är ingen skyldighet. Det är en rättighet.
Jag älskar er! Av hela mitt hjärta.
(och tro mig, jag är spritt språngande!)
Nu får han faktiskt ta och komma hem...
Nu har det gått alldeles för länge sen jag fick en puss...
Saknar honom förskräckligt!
Sitter här med en mage som inte vill ordna till sig... Har ätit helt vegetariskt nu i 5 dagar och den håller väl kanske på att ställa om sig... Det bubblar och låter konstigt. (Som en sån där vattenbehållare ni vet, som de alltid har på banken)
Nu börjar det bli dags för sängen. Ska bara borsta tänderna och svabba av sminket.
Sleep Tight!
Semlan!
Saknar honom förskräckligt!
Sitter här med en mage som inte vill ordna till sig... Har ätit helt vegetariskt nu i 5 dagar och den håller väl kanske på att ställa om sig... Det bubblar och låter konstigt. (Som en sån där vattenbehållare ni vet, som de alltid har på banken)
Nu börjar det bli dags för sängen. Ska bara borsta tänderna och svabba av sminket.
Sleep Tight!
Semlan!
Piffig, härlig och underbar onsdag!
Morgon: Grå, trist; grannar som inte städar i tvätstugan (fortfarande).
Lunch: Med mamma och syster, sallad med talegio och lufttorkad skinka.
Eftermiddag: med mig sjäv och mina foton (http//berlingdesign.blogg.se)
Kväll: Anninas och jag på CaféO'bar fick i mig en hel flaska Rosévin helt själv. Mår som en prinsessa just nu! :)
Om 26 dagar: Andreas kommer hem!!!! (lyckligast!)
Nytt:
Buenos Noches!
Semlan
Lunch: Med mamma och syster, sallad med talegio och lufttorkad skinka.
Eftermiddag: med mig sjäv och mina foton (http//berlingdesign.blogg.se)
Kväll: Anninas och jag på CaféO'bar fick i mig en hel flaska Rosévin helt själv. Mår som en prinsessa just nu! :)
Om 26 dagar: Andreas kommer hem!!!! (lyckligast!)
Nytt:
Buenos Noches!
Semlan
Sitter i min fundersamhet.
Sitter med en stor godispåse, Harry Potter och Den Flammande Bägaren, en timmes mixtape med Darwin & Backwall (mixtape no 18). Tog en paus och satte mig vid datorn... Kollade på lite Hemavan bilder och började tänka tillbaka till när livet var ovisst, nytt och spännande. Det var ganska längesen jag kände att livet var spännande... På ett bra sätt alltså.
Numera är det spännande på ett dåligt sätt. Oftast.
"Ska bilen stanna för mig vid övergångsstället?"
"Kommer vi ha några pengar över den här månaden?"
Ska förvisso bli jätteroligt att börja plugga (om man nu kommer in), skaffa hus och landa på riktigt i Lidköping med Andreas. Unna sig andra saker som resor (eller hus), vardagslyx (eller hus) eller renovera klart lägenheten (eller ett hus!).
Saknar honom något fruktansvärt nu... Nu är det bara 27 dagar tills han kommer hem igen! Jippi!!!
Lite mera bilder som jag roat mig med att redigera, Enjoy!
Feet in the sand
Foot in the sand
Mamma är nog underbarast i hela världen!
Milou som valp
Världens underbaraste Mille!
Burning Raspberries
Ska välan plocka upp boken igen och slänga mig i soffan!
Puss på er!
Semlan
Numera är det spännande på ett dåligt sätt. Oftast.
"Ska bilen stanna för mig vid övergångsstället?"
"Kommer vi ha några pengar över den här månaden?"
Ska förvisso bli jätteroligt att börja plugga (om man nu kommer in), skaffa hus och landa på riktigt i Lidköping med Andreas. Unna sig andra saker som resor (eller hus), vardagslyx (eller hus) eller renovera klart lägenheten (eller ett hus!).
Saknar honom något fruktansvärt nu... Nu är det bara 27 dagar tills han kommer hem igen! Jippi!!!
Lite mera bilder som jag roat mig med att redigera, Enjoy!
Feet in the sand
Foot in the sand
Mamma är nog underbarast i hela världen!
Milou som valp
Världens underbaraste Mille!
Burning Raspberries
Ska välan plocka upp boken igen och slänga mig i soffan!
Puss på er!
Semlan
(Blank)
Känner mig lite blank idag.
Varför är jag så satans trött idag? Hade ju inte någon jobbig dag igår precis...
Funderar på en liten promenad till Åhléns och söndagsshoppa lite. Skulle behöva ett bokställ till badkaret, så kan man slå sig ner i ett varmt och skönt bad sen...
Med ett välkommet glas Rosévin (ÄNTLIGEN är våren här!!!) och min älskade bok.
Gillar att Annie också har blivit något av en Harry Potter nörd! :)
Ja, en promenad får det bli!
Hej på er!
Semlisch
Varför är jag så satans trött idag? Hade ju inte någon jobbig dag igår precis...
Funderar på en liten promenad till Åhléns och söndagsshoppa lite. Skulle behöva ett bokställ till badkaret, så kan man slå sig ner i ett varmt och skönt bad sen...
Med ett välkommet glas Rosévin (ÄNTLIGEN är våren här!!!) och min älskade bok.
Gillar att Annie också har blivit något av en Harry Potter nörd! :)
Ja, en promenad får det bli!
Hej på er!
Semlisch
Myser med mig själv
Planerna med Anninas blev inte av, hennes syster (som inte varit hemma på evigheter) skulle dit och kolla in nya lyan. Så jag sitter i min EGO-samhet och har det faktiskt ganska bra.
Sitter och äter burrito med kyckling, chevré och fikon... SÅ GOTT!!!!
En fräch sallad med fetaost och pinjenötter till.
Fick i ordning lite i vindsförrådet och på garderoben. Bara andra härvan under skrivbordet som ska tas om hand också. Kläder som jag skulle sy om och laga. Måste ransaka lite där.
Vet inte vad jag ska ta mig för just nu, kanske ska krypa ner med boken och ett glas rött? (7 Deadly Sins, Zinfandel, Mmm...)
Fick väl bukt på deklationen också.
Kommer säga CATSCHING!!!! när skatteåterbäringen dimper ner på kontot i Augusti!
Så jävla najs!
Letar lite hus också, men de ligger ju typ i Vara och sånt som ligger i vad man kan kalla "Rimliga priser" .
Örslösa/Söne/Kålland/Kållandsö vill jag mot. Nära vattnet men inte för långt från stan, så Kålland och Kållandsö är väl kanske lite i längsta laget.
Men, men... Kolla kan man ju alltid!
Ska väl ta tag i det där med läsandet nu då!
Chiao! Semlan
Sitter och äter burrito med kyckling, chevré och fikon... SÅ GOTT!!!!
En fräch sallad med fetaost och pinjenötter till.
Fick i ordning lite i vindsförrådet och på garderoben. Bara andra härvan under skrivbordet som ska tas om hand också. Kläder som jag skulle sy om och laga. Måste ransaka lite där.
Vet inte vad jag ska ta mig för just nu, kanske ska krypa ner med boken och ett glas rött? (7 Deadly Sins, Zinfandel, Mmm...)
Fick väl bukt på deklationen också.
Kommer säga CATSCHING!!!! när skatteåterbäringen dimper ner på kontot i Augusti!
Så jävla najs!
Letar lite hus också, men de ligger ju typ i Vara och sånt som ligger i vad man kan kalla "Rimliga priser" .
Örslösa/Söne/Kålland/Kållandsö vill jag mot. Nära vattnet men inte för långt från stan, så Kålland och Kållandsö är väl kanske lite i längsta laget.
Men, men... Kolla kan man ju alltid!
Ska väl ta tag i det där med läsandet nu då!
Chiao! Semlan
