Drömmarnas land
Känslan i kroppen är som smörkola. Mjuk och väldigt god... Myser rent generellt av allt jul-pyssel och alla fina lampor i fönstren. Jag känner en längtan, men väntar med tålamod som med allt annat.
Jag har bestämt mig för att bli syslöjdslärare. Jag har känt efter ett tag nu och det känns ända in i märgen att det är rätt.
Jag kollar på vartenda mäklarsida efter drömtorpet.
Jag kollar på Storasysters hemsida på hennes "katteri" i Malmö ( http://jangalabengals.com ) och längtar efter att ha katt(er).
Jag längtar efter barn (men har inte så brottom, men det hade varit förbaskat trevligt) när man ser alla små söta kläder och alla små söta barn. Så oskyldiga och rena. Varför skaffar man sig ett medvetande när man blir äldre? Kan man inte alltid få vara oskyldig och ofarligt ovetande? Varför ska man behöva vara så jävla vuxen hela tiden? Därför skuttade jag "hoppsa-steg" hela vägen hem och hoppade jämfota upp och ner för alla trotoarkanter! Man roar ju alltid någon, särskillt sig själv! :)
Men jag tror att längtan är väldigt viktig att känna så ofta man kan. Tänk dig att vakna upp en morgon och ha ALLT du någonsin önskat dig, känna dig fullständigt lycklig.
Jag skulle känna panik, för då måste det, rent generellt, betyda att någonting fruktansvärt väntar en!
Murphy's Law.
Därför tror jag att så länge man alltid har en längtan efter något eller någon så händer det inte så mycket hemskheter omkring en. Nu ska jag inte ropa hej för tidigt. Stor eller liten längtan är nog bara nyttigt. Drömmar är som människans bensin, utan dem kan vi inte se vad vi har, och utan dem skulle vi aldrig växa som medmänniskor.
Jag tror att de skapar ödmjukhet. De får en att blotta sitt inre.
Dags att brygga lite te och lägga sig med en bra bok i badkaret. Nu när man har en storstädad lägenhet och nya sängkläder. Känna sig fullständigt ren.
Får filosofera vidare i min ensamhet. Ska längta riktigt ordentligt! Ska bryta en pepparkaka och hoppas att jag får tre delar och önska riktigt hårt. Vem vet, Tomten kanske kommer med ett litet torp i säcken!
En riktigt Trevlig Helg till alla!
Adjö!
Semlan
Jag har bestämt mig för att bli syslöjdslärare. Jag har känt efter ett tag nu och det känns ända in i märgen att det är rätt.
Jag kollar på vartenda mäklarsida efter drömtorpet.
Jag kollar på Storasysters hemsida på hennes "katteri" i Malmö ( http://jangalabengals.com ) och längtar efter att ha katt(er).
Jag längtar efter barn (men har inte så brottom, men det hade varit förbaskat trevligt) när man ser alla små söta kläder och alla små söta barn. Så oskyldiga och rena. Varför skaffar man sig ett medvetande när man blir äldre? Kan man inte alltid få vara oskyldig och ofarligt ovetande? Varför ska man behöva vara så jävla vuxen hela tiden? Därför skuttade jag "hoppsa-steg" hela vägen hem och hoppade jämfota upp och ner för alla trotoarkanter! Man roar ju alltid någon, särskillt sig själv! :)
Men jag tror att längtan är väldigt viktig att känna så ofta man kan. Tänk dig att vakna upp en morgon och ha ALLT du någonsin önskat dig, känna dig fullständigt lycklig.
Jag skulle känna panik, för då måste det, rent generellt, betyda att någonting fruktansvärt väntar en!
Murphy's Law.
Därför tror jag att så länge man alltid har en längtan efter något eller någon så händer det inte så mycket hemskheter omkring en. Nu ska jag inte ropa hej för tidigt. Stor eller liten längtan är nog bara nyttigt. Drömmar är som människans bensin, utan dem kan vi inte se vad vi har, och utan dem skulle vi aldrig växa som medmänniskor.
Jag tror att de skapar ödmjukhet. De får en att blotta sitt inre.
Dags att brygga lite te och lägga sig med en bra bok i badkaret. Nu när man har en storstädad lägenhet och nya sängkläder. Känna sig fullständigt ren.
Får filosofera vidare i min ensamhet. Ska längta riktigt ordentligt! Ska bryta en pepparkaka och hoppas att jag får tre delar och önska riktigt hårt. Vem vet, Tomten kanske kommer med ett litet torp i säcken!
En riktigt Trevlig Helg till alla!
Adjö!
Semlan
Kommentarer
Trackback
